Ibland kan en enda dag kännas som en hel vecka. Det händer så otroligt mycket hela tiden.
Den 27 spetember var en otroligt intensiv dag. Skolorna har börjat, men utgångarna från Old City är stängda.
Bilderna visar hur Paulette ringer på hos den familj, som har en stege ner till Shuhada street, (inte för palestinier).
Hur en grupp lärare kommer nerför stegen så att de och eleverna kan korsa gatan och komma till skolan.
Mustafa Barghouti höll torgmöte o protesterade mot att två nya bosättningar håller på att sättas upp i Hebron.
Röda Korsets varuleverans anländer. Distributionen sker på vår gata, där var och en av de 280 familjerna som är beroende av matransoner, ris, mjöl, salt, socker, olja mm, runt vårt område i Old City, prickas av.
Besök hos en familj, som bor ca fem meter från en bosättning, och har soldater som övervakar dem från hustaken ständigt.
Stor aktivitet av många bosättare, amerikanska zionister och soldater. Minister Shalom! lägger hörnstenen till den nya illegala utposten.
Väl hemma kommer tårarna.
ingerstyrbjörns sida 
Jag förstår att det känns jobbigt därnere,och den värmen också,2 månader kvar…